Har fortfarande knappt förstått det. Är med min fina vän Carro i Göteborg nu, kopplar av och tänker på annat. Ibland slås man av tanken, får panik och känner att man måste hem, men oftast går det bra. Hon är underbar den där Carro! Känner att jag skulle vilja "hjälpa till" mer hemma bara, vara ett stöd för familjen oså.. Men det är väl inte så lätt.

Men du Pierre, du var den finaste, ärligaste människa som någonsin funnits. Jag älskar och saknar dig, så otroligt mycket. Jag är glad att du ringde.